Mer arbete krävs för att Europas stora kapitalägare, som exempelvis pensionsfonder, ska investera i linje med Parisavtalet. Flera av dem är överexponerade mot fossila bränslen. Men nya analysmetoder är en nyckel för att nå klimatmålen för finansmarknaden. Detta visar en rapport från WWF som kartlagt kapitalägares bidrag till Parisavtalet.
–Parisavtalet har skapat en stark enighet om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader. Här har finanssektorn en viktig roll att spela och har till viss del påbörjat detta arbete, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
I rapporten presenteras resultaten från 33 av Europas största kapitalägare, som pensionsfonder, försäkringsbolag och statligt ägda fonder.
Analysmetoderna som använts är så kallade framåtblickande scenarioanalyser. Dessa visar hur kapitalägarnas exponering inom kol, olja och gas samt förnybara resurser ser ut fram till år 2023, och hur väl de stämmer överens med vetenskapliga slutsatser och politiska mål.
Resultatet visar att många kapitalägare klarar målet om ”väl under två grader” i delar av sin aktie- och företagsobligationsportfölj men det är ingen som gör det för alla undersökta energislag, där många även ligger i linje med scenarion på 2 till 2,7 graders global uppvärmning.
Exempel på resultat från rapporten:
Förnybar elproduktion, utveckling 2018-2023
- Det samlade resultatet av kapitalägarnas aktieportföljer ligger i linje med ett 2 graders-scenario.
- Det samlade resultatet av kapitalägarnas företagsobligationer ligger i linje med 3-4 graders uppvärmning eller mer.
Kolbaserad elproduktion, utveckling 2018-2023
Det samlade resultatet av kapitalägarnas aktieportföljer och företagsobligationer ligger i linje med ett 2,7 graders-scenario.
Oljeproduktion, utveckling 2018-2023
- Det samlade resultatet av kapitalägarnas aktieportföljer ligger över ett 2,7 graders-scenario.
- Det samlade resultatet av portföljerna med företagsobligationer ligger närmare ett 2 graders-scenario.
Magnus Emfel, senior rådgivare finans, på Världsnaturfonden WWF poängterar att det viktigaste inte är hur resultatet ser ut idag utan att lägga fokus på de framåtblickande scenarioanalyserna som använts i studien. Dessa är ett viktigt verktyg i hållbara investeringsstrategier.
–Det finns ett stort behov av att förbättra redovisningen av klimatrisker. Detta har betonats av såväl centralbanker och tillsynsmyndigheter som av lagstiftare och investerare. Scenarioanalyserna är ett svar på det och kan bidra till en hållbar finansmarknad, säger Magnus Emfel.
Ytterligare slutsatser från rapporten:
1. Åtgärder krävs för att säkerställa att investeringarna i noterade aktier och företagsobligationer ligger i linje med Parisavtalets mål om ”väl under 2 grader”. Flera portföljer är överexponerade mot fossila bränslen och kommer vara så minst fram till 2023.
2. Det finns stora skillnader mellan länder när det kommer till transparens och redovisning, vilket har begränsat studiens omfattning.
3.Det finns en positiv utveckling i att allt fler kapitalägare arbetar aktivt och förstår vikten av klimatrelaterade risker och möjligheter. 54 av de 88 kontaktade kapitalägarna (61 procent) arbetar aktivt med framåtblickande klimatscenarioanalyser.
Läs den svenska sammanfattningen av rapporten här.
Om rapporten:
Av Europas största kapitalägare har 88 stycken tillfrågats att delta i studien varav 42 tackade ja. Av dessa 42 är det 33 stycken som godkänt att deras resultat presenteras i studien. Det sammanlagda värdet av dessa 33 portföljer uppgår till 19 000 miljarder kronor. Tio svenska kapitalägaren finns bland de 33; Alecta, AMF, AP1-4 och AP7, Folksam, Nordea Liv och Pension samt Skandia Liv.
En framåtblickande scenarioanalys använder vetenskapligt baserade klimatscenarier som ett slags riktmärke, mot vilket innehaven av klimatrelaterade teknologier i en finansiell portfölj jämförs. Till skillnad mot traditionella analyser som visar till exempel historisk avkastning eller CO2-fotavtryck föregående år, visar en framåtblickande scenarioanalys vilket bidrag en portfölj förväntas ge framåt i tiden. Bidrar den till att klimatmålen uppnås eller inte?
Portföljanalyserna har genomförts med PACTA-modellen (Paris Agreement Climate Transition Assessment, PACTA), ett verktyg som utvecklats i det EU-finansierade projektet Sustainable Energy Investment Metrics (SEIM). PACTA använder klimatscenarier för att analysera portföljers bidrag fem år fram i tiden, baserat på de underliggande företagens utvecklingsplaner. För denna rapport används ett Beyond 2 Degrees Scenario (B2DS) från International Energy Agency (IEA) som motsvarar att den globala uppvärmningen med 50 procent sannolikhet hejdas vid 1,75 grader.
Analysen omfattar noterade aktier och företagsobligationer globalt, vilka står för cirka hälften av kapitalägarnas förvaltade kapital. Modellen använder data om energirelaterade teknologier i åtta sektorer: elproduktion (förnybar, vattenkraft, kol, gas, kärnkraft), kol-/olje-/gasutvinning, fordon (el, hybrid, förbränningsmotorer i bilar och lätta transportfordon), stål, cement, marintransporter och flyg. Dessa teknologier utgör cirka 5-15 procent av de analyserade portföljerna men står för 70-80 procent av CO2-utsläppen.