Under 2022 anslöts över 55 333 nya solcellsanläggningar till det svenska elnätet, vilket motsvarar en ökning med 91 procent från 2021. Den svenska solenergimarknaden är med andra ord fortfarande expansiv men flera regulatoriska hinder och skatter hämmar redan i dagsläget utvecklingen av ny solenergiproduktion runtom i landet. Det anser Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi.
Av Annika Wihlborg
– I dagsläget finns det drygt 8000 tak runtom i Sverige som är stora nog att ha solcellsanläggningar som är större än 500 kW. Den förhållandevis höga energiskatten på egenanvänd el (39,2 öre per kWh) bromsar upp utvecklingen eftersom den gör många fastighetsägare med stora tak tveksamma till att investera i solenergianläggningar. Sverige är det enda europeiska landet med så här hög skatt på egenanvänd el, säger Anna Werner.
Energimarknadsinspektionen vill inte längre att nätägare ska reducera nätavgiften för småskaliga elproduktionsanläggningar. Myndighetens bedömning är att ellagen står i strid med EU:s elmarknadsdirektiv. Svensk Solenergi bedömer att detta kan påverka ett par tusen villaägare, bostadsrättsföreningar och företag som har så kallad produktionssäkring. Det kan med andra ord bli dyrare för familjer med solpaneler på villataket och för företagare som producerar solenergi framöver.
Utöka det gröna skatteavdraget
– Att i dessa tider av ekonomisk oro bädda för ytterligare höjda kostnader för elproducenter-na är allvarligt. Både Sverige och EU vill göra det enklare och mer förmånligt för alla som använder sina tak till solel. Därför är det mycket förvånande att Energimarknadsinspektionen föreslår en försämring som riskerar att resultera i en dämpande effekt för solenergibranschen, säger Anna Werner.
Hon anser att regelverken justeras för att skapa goda förutsättningar för alla som vill använda sig av egenproducerad, fossilfri el. Enligt Svensk Solenergi bör det gröna skatteavdraget omfatta även exempelvis installation av solfångare.
Slopa energiskatten på egenanvänd el
En annan central fråga för Svensk Solenergi är att på ett bättre sätt nyttja de stora takens potential.
– I dagsläget finns det drygt 8000 tak runtom i Sverige som är stora nog att ha solcellsanlägg-ningar som kan producera mer än 500 kWh solenergi per år. Den förhållandevis höga energiskatten på egenanvänd el bromsar upp utvecklingen eftersom den gör många fastighetsägare med stora tak tveksamma till att investera i solenergianläggningar. Sverige är det enda europeiska landet med så här hög skatt på egenanvänd el, säger Anna Werner.
Hon ser även fortsättningsvis ett ökat behov av solenergiforskning i Sverige.
– Vi behöver bland annat stärka kompe-tensen kring hur man kan återanvända hela eller delar av solpanelerna och tillgodogöra oss relevanta kompetens för att få i gång en svensk solpanels-s-produktion. Även kompetensfrågan är fortsatt centra för branschen. Behovet av montörer, elingenjörer och andra yrkes- kategorier med rätt kompetens för att arbeta i branschen är även fortsättningsvis stort, säger Anna Werner.
Tillståndsprocessen behöver snabbas på Tillståndsfrågan är en ytterligare en faktor som i dagsläget hämmar solenergibranschens utveckling.
–I dagsläget kan det ta år för Länsstyrelsen att handlägga en ansökan om och fatta beslut kring en solcellspark. Det är alltför lång tid för att andelen solenergi ska kunna öka i tillräcklig snabb takt. Därför behöver tillståndsprocessen snabbas på, exempelvis genom att regeringen ger Länsstyrelserna en tydligare tidsgräns.
Vi anser även att solenergi bör utpekas som väsentligt samhällsintresse, säger Anna Werner.