Enligt elbolagen är höjningen av elnätsavgifterna med flera tusenlappar om året en konsekvens av det stora investeringsbehovet.
Elnätet i Sverige står inför stora utmaningar. Det behöver både byggas ut och rustas upp. På vissa håll är det uppåt 40 år gammalt.
Det finns vissa typer av bolag som inte höjt så mycket alls, men då har de inte heller investerat lika mycket. Vi har under de senaste åren ökat våra investeringar med drygt 300 procent, säger Johan Lindehag, vd på elbolaget Ellevio.
Men enligt honom kommer arbetet nu att försvåras då regeringen beslutat att sänka elbolagens tillåtna avkastning, varav Ellevio tvingas bromsa ner investeringstakten de kommande åren.
Avkastningen blir alldeles för låg – för tre procent finns inte attraktionskraft att investera i svensk infrastruktur. Då flyr kapital till andra verksamheter eller länder, fortsätter han.
Miljardöverskott
Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, har svårt att se logiken bakom argumentet. Bolagens årsredovisningar tyder på att kapital inte är någon bristvara.
Bara i fjol hade Ellevio – tillsammans med statliga Vattenfall och Eon – fört över mellan sex och sju miljarder kronor till sina ägare i form av koncernbidrag samt ränta på aktieägarlån enligt årsredovisningarna som TT gått igenom.
Av avgiftshöjningarna på mellan sex och åtta procent per år har bara en procentenhet gått till investeringar enligt beräkningar gjorda av Energimarknadsinspektionen.
Rent krasst har avgiftshöjningarna bara inneburit ökade vinster för företagen, och det är ju det som är skälet till den ändrade regleringen. Avkastningen har varit helt orimlig, säger Rosten.
Prognosen är att elbolagens vinster nu kommer att sänkas med motsvarande cirka fem miljarder kronor årligen. Pengar som man hoppas i stället går till sänkta avgifterna för kunderna.
Men det här innebär inte att elbolagen kan strunta i att upprätthålla en viss kvalitet. Uppfyller man inte ett antal kvalitetskrav blir den mest långtgående konsekvensen att man förlorar sitt tillstånd, säger han.
"Ett spel"
Även Vattenfall hävdar att de inte kommer kunna rusta upp elnätet i den takt som skulle behövas. Det förändrade regelverket innebär minskade intäkter, "vilket är olyckligt med tanke på de stora utmaningar som elnätet står inför", säger kommunikationschef Lee Gidlöf i en skriftlig kommentar.
Stefan Yard, ekonomiprofessor vid Lunds universitet, går så långt som att kalla elbolagens retorik för skrämselpropaganda.
Den skärpta lagstiftningen träder i kraft 2020 och innebär en åtstramning av företagens sätt att beräkna sina intäktsramar. Resultatet blir en lägre avkastning – men för alla investeringar får man full kostnadstäckning.
Om elbolagen höjer sina investeringar ökar ju också kapitalbasen och intäktsramarna justeras uppåt, säger Yard.
Jag är faktiskt lite förvånad över resonemanget. Om man tittar rent ekonomiskt så förstår jag inte varför det skulle hindra framtida investeringar – som jag uppfattar det är det här mest ett spel.