Antalet timmar med negativa elpriser i Sverige har dubblerats jämfört med 2023, främst på grund av den kraftiga expansionen av solkraft i Europa. Detta gynnar konsumenter men kan på lång sikt påverka investeringsviljan hos elproducenter. Under de första fem månaderna i år hade Sverige 668 timmar med negativt elpris, jämfört med totalt 310 timmar förra året. Denna trend förväntas fortsätta.
Enligt Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, är den ökande mängden negativa elpriser i Sverige direkt kopplad till den ökade produktionen av sol- och vindkraft i Europa, särskilt i Tyskland. När produktionen överstiger efterfrågan under soliga perioder i Tyskland leder det till minuspriser som påverkar elpriserna i Sverige.
Solkraften har störst påverkan på elpriserna under eftermiddagen mellan 12.00 och 17.00 när efterfrågan är låg och solens intensitet är hög, vilket skapar en karakteristisk kurva i elpriserna som kallas "duck curve" eller ankkurva.
För konsumenter med timprisavtal innebär den ökande mängden negativa elpriser fördelar då de kan utnyttja billig el för att exempelvis ladda elbilar. Men för producenter innebär det lägre intäkter vilket kan minska incitamenten för framtida investeringar i förnybar energi. Detta kan i förlängningen hämma utvecklingen av förnybara energikällor och elektrifieringen av samhället.
Hittills i år har Elområde 4 i södra Sverige haft flest timmar med negativt elpris (171 timmar), vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. Liknande trender syns i övriga elområden (SE1, SE2, SE3) där antalet minustimmar har ökat betydligt jämfört med tidigare år.