Mellan 2023–2050 förväntas vind- och solkraft öka sin andel av elproduktionen i EU från 27 till 74 procent, vilket är en ännu större ökning än man tidigare förväntat. Detta enligt det internationella energiorganet IEA:s nya årsrapport World Energy Outlook 2024.
IEA beräknar i World Energy Outlook 2024 att elproduktionen i EU ökar ännu mer än vad IEA förutsåg i förra årets rapport: 30 procents ökning till år 2030 och med 110 procent till år 2050, jämfört med 2023. Mellan 2023–2050 beräknas vind- och solkraft öka sin andel av elproduktionen i EU från 27 till 74 procent. IEA förutspår att kärnkraftens andel minskar från 23 till 15 procent under samma period. Anledningen till att IEA förutser en så kraftig ökning av andelen vind- och solkraft i EU är att kostnaderna för dessa kraftslag antas sjunka.
Produktionskostnaderna (LCOE) för ny vindkraft och solkraft inom EU år 2050 beräknas bli 72–80 procent lägre än kostnaderna för kärnkraft. När IEA även tar hänsyn till respektive kraftslags nyttor och kostnader för elsystemet (VALCOE) förväntas vind- och solkraften bli 36–55 procent lägre än kostnaderna för ny kärnkraft. IEA redovisar inte förväntad kostnad för övriga kraftslag (se nedan).
Vindkraften förväntas öka sin andel av elproduktionen i EU från 18 procent år 2023 till 30 procent år 2030 och 46 procent till år 2050.Det är intressant att IEA beräknar att vindkraftens kostnader i EU blir så mycket lägre även när man inkluderar olika kraftslags kostnader och nyttor för elsystemet. Detta understryker vikten av att regeringen snabbt ger en tydlig och teknikneutral signal för att säkra Sveriges elproduktion, där vind- och solkraft är den storskaliga elproduktion som skulle kunna komma snabbast på plats. Lina Kinning, ansvarig för energisystem, Svensk Vindenergi
Solkraftens andel ökar allra mest av alla kraftslag i EU fram till 2030, från 9 procent år 2023 till 24 procent år 2030. Sverige kan bidra till denna utveckling. Vid halvårsskiftet 2024 väntade solparker med en årlig elproduktion på 17 TWh, motsvarande årsproduktionen i två kärnkraftsreaktorer, på besked från länsstyrelserna. Det skulle kunna öka Sveriges nuvarande elproduktion med tio procent.
Solparkerna kan snabbt ge ett stort tillskott av ny el till Sverige, helt utan statliga subventioner. Men det behövs en ökad tydlighet kring hur solparker ska prövas och snabbare processer för anslutning till elnätet.