I det tjänstemannainlägg som Finlands arbets- och näringsministeriet publicerade den 6 mars 2019 presenteras riktlinjer och metoder för hur landet kan utvecklas till en koldioxidneutral ekonomi med hjälp av en tillväxtfrämjande energi- och klimatpolitik.
Enligt tjänstemannainlägget bör man inom energi- och klimatpolitiken fortsätta med långsiktiga, konsekventa åtgärder som sträcker sig över flera regeringsperioder för att nå målet att Finland ska bli ett koldioxidneutralt samhälle.
Den nuvarande tanken inom EU är att man ska nå koldioxidneutralitet före mitten av seklet. De PITKO- och MALULU-utredningar som Teknologiska forskningscentralen VTT, Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet nyligen har publicerat stöder bedömningarna att Finland kan bli koldioxidneutralt redan i slutet av 2030-talet.
Arbets- och näringsministeriet understryker också att energi- och klimatpolitiken ska basera sig på evidensbaserad kunskap och på de bästa prognoserna om den framtida utvecklingen. Energianvändningen ger upphov till 75 procent av alla växthusgasutsläpp. Investeringarna inom den sektorn görs i regel med ett tidsperspektiv på tiotals år.
– En förnuftig och ansvarsfull energi- och klimatpolitik kan inte basera sig på att en efter en annan kastar fram orealistiska tidtabeller och åtgärder för att nå koldioxidneutralitet utan ansträngning, konstaterade arbets- och näringsministeriets kanslichef Jari Gustafsson i sitt öppningsanförande när tjänstemannainlägget presenterades.
För att nå koldioxidneutralitet måste man i första hand satsa på att snabbt minska växthusgasutsläppen inom alla utsläppssektorer. Dessutom behövs metoder för att fånga in koldioxid ur atmosfären.
Att effektivt och snabbt genomföra de mål som redan har satts upp är viktigt i Finland, men i synnerhet i EU och på global nivå. Under den kommande regeringsperioden blir det aktuellt att på ett kostnadseffektivt sätt genomföra de direktiv om energieffektivisering och förnybar energi som ingår i EU:s paket för ren energi.
– El-, gas- och värmemarknaderna utvecklas, men även när läget förändras måste leverans- och försörjningsberedskapen tryggas. Utmaningarna för leveranssäkerheten växer på både fjärrvärme- och elmarknaden när man bl.a. frångår användningen av stenkol och lönsamheten för kombinerad el- och värmeproduktion är hotad, bedömer energiavdelningens överdirektör Riku Huttunen.
Ett allt mer elektrifierat samhället och en ökad varierande produktion av förnybar energi förutsätter integrering av energianvändningen inom olika sektorer samt utveckling av energilagringsmöjligheter. En ökning av den varierande produktionen av förnybar energi möjliggörs av utvecklingen av smarta elnät. Leveranssäkerheten stöds också av ett långsiktigt utvecklande av överförings- och distributionsnäten för el så att de blir driftsäkra oberoende av väder.
– En stor del av tekniken för förnybar energi är nu så pass utvecklad att det inte längre behövs produktionsstöd för den under nästa regeringsperiod. Ny vindkraft behöver inte längre stöd, eftersom den håller på att bli marknadsmässigt lönsam, bedömer energiavdelningens överdirektör Riku Huttunen.
– Stödet för el framställd av skogsflis kan också tas bort 2021 bland annat på grund av att priset på utsläppsrätter stiger. Det finns ingen orsak att fortsätta med den utsläppshandelskompensation som har beviljats energiintensiva industrianläggningar. Stödet bör riktas till genuina investeringar i ny teknik och i synnerhet innovativa demonstrationsprojekt för att främja energieffektivitet och förnybar energi.
Finland bör vara en föregångare inom koldioxidsnål teknik. Tidiga satsningar på ny teknik vid rätt tidpunkt ger upphov till marknader och tillväxt. I en värld där andelen fossila bränslen fortfarande är över 80 procent finns ett enormt behov av nya investeringar. Finlands EU-ordförandeskap innebär en möjlighet att inom unionen främja satsningar på teknik och rikta särskilt fokus på koldioxidsnål teknik.
