Energikontoret i Mälardalen och Stuns Energi i Uppsala arrangerade Solelmässan för sjunde året i rad, den här gången digitalt. Både arrangörer och samarbetspartnern Svensk Solenergi ser ett allt större intresse för solel och klimatfrågor. Men utmaningar saknas inte.
TEXT: Christina Linderoth-Olson
-Solelmässan är ett skyltfönster för ny teknik med allt fler utställare och deltagare. Förra året kom dessutom 15 procent från utlandet vilket ger svenska energiföretag bra PR. 2021 gör vi en omstart och mässan blir då ännu större, berättar Lina Yng. Hon är vd på Energikontoret i Mälardalen, en kompetensresurs för kommunerna i Södermanland, Västmanland, Uppsala och Region Gotland samt ett av 15 energikontor i landet.
Programansvarig för Solelmässan är Mirja Cedercrantz. Till vardags är hon projektledare på Stuns Energi, en skärningspunkt mellan Uppsala universitet, näringslivet och samhället. Stuns Energi stöttar innovationer, entreprenörskap och projekt som ger hållbara energi- och miljölösningar.
Mirja Cedercrantz lyfter fram tre viktiga programpunkter på den digitala Solelmässans Stora scen.
Miljömål fram till 2030 och en tillbakablick på vad som hänt de senaste åren. Kommer vi att kunna möta stora globala utmaningar? Lars Hedström på Solkompaniet medverkar tillsammans med en panel som består av bland andra Anna Werner på Svensk Solenergi.
-Den andra punkten är Energigemenskaper – hur bygger man kvarter eller grupperingar för att kunna dela på till exempel en solcellsanläggning eller ett batterilager? Under punkten
Flexibilitet diskuteras hur man genom produktutveckling, tekniska lösningar och beteendeförändringar kan påverka efterfrågan av energi. När produktionen av energi blir mer dynamisk måste även användningen av den bli mer flexibel. Företrädare för företag inom lagring och smart termostat som justerar temperaturen inomhus kommer att delta.
Hon pekar också på några trender. På energiområdet händer mycket på det juridiska området med lagar och regler. Det finns till exempel krav på en förenkling av regler för att göra investeringar i solceller mer attraktivt.
Stuns Energi ser också ett allt större fokus på systemlösningar, till exempel hur man ska koppla ihop batterilagringar. Allt fler skaffar elbilar men frågan är hur de ska laddas på ett bra sätt.
Covid-19 en omställningstid
2019 hade Sverige runt 44.000 nätanslutna solcellsanläggningar, en ökning med nära 19.000 på ett år. Den installerade effekten var 698 MW, en ökning på runt 70 procent enligt Energimyndigheten. Närmare bestämt har tre procent av svenska folket numera en solenergianläggning.
-Viktigast av allt är frågan om att ändra folks beteenden – vilket också är svårast. Det finns redan massor av bra tekniker och bra företag inom klimat och digitalisering. Covid-19 kan ses som en omställningstid som även är klimatsmart. Den kan leda till stora förändringar i våra arbetsmönster eftersom många jobbar hemma. Digitala möten är ett exempel, säger Lina Yng.
Energikontoret arbetar med att främja en hållbar energiutveckling i Mälardalen. Man driver pilotprojekt inom beteendeförändring men fungerar också som rådgivare åt företag och offentlig sektor vid till exempel upphandlingar och klimatsmart produktion. Små- och medelstora företag är en viktig målgrupp, men också offentlig verksamhet. Även fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som vill ha råd om solel, laddning för elbilar, digitalisering, klimatskal och andra energifrågor kontaktar Energikontoret. Frågan om egenproducerad solel är jättehet. Och där är just större fastighetsägare en viktig målgrupp. En annan viktig uppgift är utbildning, i år i form av webbinarier, i ämnen som digitalisera mera för hållbar fastighetsförvaltning och solel inom lantbruket.
Solcellsstödet blir kvar
-Vi har under 2020 jobbat hårt för att få bort energiskatten på egenanvänd egenproducerad el. I regeringens höstbudget höjdes gränsen från när man slipper skatten från 255 kW till 500 kW. Det är såklart positivt, men vi vill ha bort taket helt och hållet. Först då kommer solelboomen ta fart på riktigt på de största taken, betonar Anna Werner, vd på Svensk Solenergi. Hon menar också att det finns många fastighetsägare, inte minst kommuner, som har många små anläggningar som tillsammans överskrider en installerad effekt på 500 kW.
-De betalar visserligen inte så mycket energiskatt, bara 0,5 öre per kWh egenanvänd el, men de har mycket besvär med administrationen kring att betala in energiskatten. Därför vore det bästa att ta bort skatten på egenanvänd el helt och hållet. Sverige har en av de hårdaste beskattningarna i Europa på egenanvänd förnybar el. Hon gläds åt att solcellsstödet till kommuner och företag blir kvar ett tag till, om än på en lägre nivå än tidigare. På så sätt blir det en successiv övergång för branschen från bidragsberoende till bidragsfritt.
-Men regeringen var dåliga på att komma med besked för hösten 2020. Vi har ju redan en våt filt över privatmarknaden i och med att det gröna avdraget väntas först efter nyår. Då är det väldigt dålig politik att också lägga en våt filt över företagsmarknaden genom att inte tydligt deklarera att solcellsstödet om 10 procent kan sökas redan nu. Förordningen om solcellsstödet är skriven så att företag som vill installera solceller måste söka solcellsstöd innan de påbörjar installationen. Om då stödet gäller först från 2021 blir det tvärstopp även i denna del av marknaden.
Solenergibranschen har en del utmaningar i Sverige, bland annat den höga elnätskostnaden för stora solelsproducenter. Elnäten behöver stärkas och moderniseras för att kunna ta emot och effektivt hantera mer intermittent förnybar kraft.
Svensk Solenergi har runt 260 medlemmar - konsulter inom solenergi, små och stora företag, samt forskningsinstitut. Organisationen arbetar med att främja svensk solenergi och förbättra branschens villkor. Varje år delar man ut Solenergipriset till en anläggning och en prestation. 2020 belönades anläggningen i Ramsviks Stugby & Camping i Hunnebostrand i Bohuslän och prestationen Castellums projekt ”100 på sol”.