Örebros nya hållbara stadsdel Tamarinden blir en storskalig testarena för klimatsmart spjutspetsteknik

Tamarinden blir en storskalig testarena för energismarta lösningar. Foto: White Arkitekter

Med hjälp av trähus, spjutspetsteknik inom energidelning och attraktiva gemensamma grönytor kan Tamarinden i Örebro bli Sveriges första bostadsområde som producerar, lagrar och delar energi mellan fastigheterna. Tamarinden är en storsatsning, en helt ny stadsdel med drygt 700 bostäder som ska bli en förebild för resten av landet när det gäller att skapa framtidens hållbara städer. Satsningen bygger vidare på Örebros tradition av att visa vägen och vara i framkant vad gäller framtidens hållbara stadsplanering och bostadsbyggande.

Text: Annika Wihlborg

Stadsdelen Tamarinden i Örebro ska bli ett av Sveriges första riktigt klimatsmarta bostadsområden, där flera aktörer samverkar med varandra. Stadsdelen blir en storskalig testarena för smarta energilösningar, ett sätt att samla på sig värdefulla erfarenhet för framtiden. Tamarinden ligger i Sörbyängen i Örebro och bostadshusen kommer att dela energi på ett sätt som aldrig gjorts förut. Genom spjutspetsteknik kommer energi kunna lagras lokalt och delas mellan fastigheter, vilket innebär att energiförbrukningstoppar och onödig förbrukning kan undvikas. När allt är på plats blir området näst intill självförsörjande på elenergi. Det förverkligas med hjälp av ett lokalt energinät, solceller och smarta batterier som ansluts till en styrenhet som samtliga byggnader i Tamarinden kopplar upp sig mot. Lösningarna utmanar normer och juridik i frågor som rör energi, vilket innebär att stadsdelen kan fungera som förebild och motor för kommande satsningar på innovativa energilösningar i hela landet. Bakom Tamadrinden står Örebro kommun, Örebrobostäder, E.ON, Epiroc, Kumbro samt byggaktörerna ÖBO, Friendly Building, Magnolia, Serneke och Tornet.

bild
Överblicksbild över Tamarinden. foto Fojab

Hållbarhetsambitioner i såväl fastigheterna som landskapsarkitekturen

I Örebrobostäders marktilldelning ansvarar White Arkitekter för landskapsarkitekturen. Hållbarhetsambitionerna syns i utformningen av utemiljöerna där bland annat dagvatten tas om hand på smarta sätt och vatten kan återanvändas till både odlingar och lek. För ÖBO, Örebros kommunala bostadsbolag, är Tamarinden ett sätt att omsätta de innovativa energilösningar som bolaget i flera års tid testat runtom i sitt bestånd i en större skala. Bolaget går från att implementera smarta energilösningar i enstaka hus eller kvarter till att i stället skapa en hel stadsdel som ska bli en energimässig förebild för hela Sverige.

Våren 2022 räknar man med att det första spadtaget tas i Tamarinden, som när det står klart kommer att bestå av drygt 700 bostäder med olika upplåtelseform. Utöver flerbostadshus planeras här radhus, förskolor samt verksamhetslokaler. Under de kommande åren kan vi räkna med febril aktivitet i den nya stadsdelen då många byggherrar kommer att vara verksamma där parallellt.

bild
Första spadtaget till kvarteren i Tamarinden, som totalt kommer att bestå av drygt 700 bostäder, tas 2022. Foto: White Arkitekter

Ingår i ett forskningsprojekt om energigemenskaper

Tamarinden ingår även i ett forskningsprojekt, ett demonstrationsprojekt för energigemenskaper i Örebro och Stockholm där KTH och forskningsinstitutet RISE ska undersöka möjligheterna till delning av energi mellan fastigheter, lokal solelproduktion och lokala energilagringslösningar. I projektet bildas två energigemenskaper i ett befintligt bostadsområde i området Hammarby Sjöstad i Stockholm och i Tamarinden. Projektet inleddes våren 2021 och kommer att pågå i drygt tre år.

 Energigemenskaperna kommer ge möjlighet till delning av energi mellan fastigheter, lastbalansering, lokal solelproduktion och lokal användning av batterilösningar. Tillsammans har piloterna potential att halvera effektbehovet och spara cirka 30 procent av energibehovet för de fastigheter som ingår i energigemenskapen.

–Vi ser ett behov av att undersöka möjligheter och utmaningar kopplat till lokal lastbalansering och delning av energi eftersom det både kan fungera som en morot för lokala samhällen att satsa på smarta och hållbara energilösningar, men även ge systemtjänster till energisystemet i stort, säger Peter Bennewitz, forskningshandläggare vid Energimyndigheten, som finansierar projektet.