Europa har möjlighet att överträffa målet om 30 GW årlig solcellsproduktion till 2025

Nya uppgifter från medlemmarna i European Solar PV Industry Alliance visar att sektorn är på väg att uppnå över 30 GW i tillverkningskapacitet över hela solcellsvärdekedjan, inte minst tack vare 20 nya projekt i pipeline. För att ambitionerna ska förverkligas krävs dock handlingskraft och politiskt stöd.

Genom rätt politiskt stöd kan Europa överträffa EU:s mål om 30 GW årlig tillverkningskapacitet för solceller till 2025. Detta baserat på data insamlad i juni 2023 från medlemmarna i European Solar PV Industry Alliance (ESIA). ESIA lanserades av EU-kommissionen med EIT InnoEnergy till sekretariat och med SolarPower Europe och European Solar Manufacturing Council som styrkommittémedlemmar. Den nya undersökningen visar att Europa kan överträffa målet om 30 GW årlig tillverkning av respektive polykristallint kisel, göt, celler och tillverkningsmoduler. Prognosen kommer av branschsiffror från över 20 projekt i pipeline inom solcellstillverkning, där ytterligare projektnyheter förväntas i framtiden.

Nyheten lades fram i samband med att ESIA – som sattes upp för mindre än ett år sedan (i december 2022) – presenterade sina arbetsgruppers detaljerade handlingsplan vid Intersolar Europe i München. Handlingsplanen samlar expertis från över 120 verksamheter i 17 länder inom Europas solcellsvärdekedja och ska leda till framsteg inom fyra nyckelområden: icke-prissättningsrelaterade kriterier, utmaningar kring leveranskedjor, finansiella instrument, samt personalrekrytering. Flera initiala förslag har redan skickats till EU-kommissionen för vidare diskussion.

Minska klyftan inom internationell konkurrenskraft

Centrala delar i handlingsplanen handlar om att förbättra konkurrenskraften i den internationella leveranskedjan och att åtgärda energikostnader, hållbarhet, återvinning och spårbarhet. OPEX- och CAPEX-kostnader har analyserats och jämförts mellan den europeiska solcellsvärdekedjan och motsvarande sektorer i USA och Kina. Utifrån undersökningsresultatet kommer flera finansiella instrument att tas fram för att stimulera tillväxten inom kedjan i Europa.

Handlingsplanen lägger också fram flera viktiga kriterier som inte handlar om själva prissättningen. Detta för att uppnå bästa möjliga solcellstekniker med hög prestanda inom miljö, social rättvisa och styrning, liksom åtgärder för att komma tillrätta med brister i värdekedjan, träning och utbildning kring återvinningsbarhet, attraktionskraft och medvetenhet, och rörlighet för att säkerställa tillräcklig tillgång på talanger.

Kerstin Jorna, generaldirektör för generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, kommenterade: 

“Kommissionen stöder helhjärtat European Solar PV Industry Alliances uppdrag att öka tillverkningen av solceller i EU. Som det står i förordningen om netto-nollindustrin är vårt mål att övervinna regulatoriska hinder som motverkar framväxten av netto-nolltekniker, där solenergi är en viktig komponent. Det kommer i slutänden att förbättra EU:s energiresiliens och konkurrenskraft. Genom att harmonisera tillstånden för gigafabriker och mindre tillverkningsanläggningar för solceller över hela den inre marknaden kommer förordningen om netto-nollindustrin att främja investeringssäkerhet. Dessutom kompletterar den nyligen uppdaterade tillfälliga kris- och omställningsramen den kommande förordningen om netto-nollindustrin genom att tillåta regeringar att ge stöd för investeringar i hela netto-nolleveranskedjan. För att uppnå vårt mål att uppnå en årlig tillverkningskapacitet för solceller om 30 GW över hela leveranskedjan i EU senast 2025 måste vi dra nytta av denna nya policyram. Och i denna strävan kommer den europeiska solcellsindustrin att spela en avgörande roll."

Javier Sanz, chef för ESIA-sekretariatet, lade till: 

“Vi är glada över att få se de anmärkningsvärda framstegen som EU Solar PV Industry Alliance har gjort när vi nu presenterar handlingsplaner för var och en av dess arbetsgrupper. Alliansens medlemmar har visat ett enormt engagemang och en anda av samarbete, vilket driver på en renässans inom solcellsindustrin i Europa. Dessa handlingsplaner syftar till att stärka solenergiindustrins tillverkning i Europa genom att lyfta fler projekt i alla värdekedjor kring solceller. Det kommer att förbättra kontinentens energisäkerhet och dess övergripande motståndskraft.”

Detaljerade handlingsplaner kring icke-prissättning, leveranskedjor, finansiering och arbetskraft

Sedan december 2022 har branschen arbetat tillsammans för att börja ta itu med de nyckelaktiviteter som lades fram i ESIA:s originalplan. Här nedan beskrivs några av de viktigaste förslagen från de olika arbetsgrupperna.

Arbetsgruppen för icke-prissättningsrelaterade kriterier / policy kring efterfrågesidan

Arbetsgruppen för icke-prissättningsrelaterade kriterier kommer att försöka definiera en uppsättning villkor som ger effektiva marknadssignaler för solsystem tillverkade i Europa, utan att påverka hur snabbt och kostnadseffektivt solpanelstillverkningen kan rullas ut. Nyckelområden i handlingsplanen inkluderar:

• Skapa efterfrågan för högkvalitativa europeiska solcellsprodukter.
• Ge förslag till ett bonussystem för offentlig upphandling med fokus på miljömässig hållbarhet (inklusive klimatfotavtryck och återvunnet material), sociala aspekter och styrning (såsom arbetarrättigheter och jobbskapande), innovation och EU:s andel av det ekonomiska värdet från solcellsprodukter.
• Anta ett icke-prissättningsrelaterat kriterium i privat och offentlig upphandling.

Arbetsgruppen för leveranskedjor

För att den europeiska leveranskedjan för solcellstillverkning ska kunna främja resiliens på ett konkurrenskraftigt sätt, anta hållbara standarder och bygga upp en leverantörskedja inom utrustning, har arbetsgruppen för leveranskedjor utvecklat förslag för att:

• Anta lagstiftning kring energiprisreglering för energiintensiva industrier av strategisk betydelse för Europa.
• Utforska regulatoriska och policyrelaterade lösningar för att tackla frågor kring kinesiskt solcellsglas särskilt kring antimongränser och deras effekter på återvinningsbarhet och koldioxidnivåer.
• Ersätta den existerande metodologin (med regler om produktkategoriers miljöavtryck) med kriterier från utvärderingsverktyget för elektroniska produkters miljöpåverkan (EPEAT), som nyligen lanserades för solcellsmoduler av Global Electronic Council (GEC) och som kommer att innebära ett bättre rankningssystem för klimatavtryck.
• Sätta upp ett bonussystem för förordningen om netto-nollindustrin.

Arbetsgruppen för finansiering

För att bidra till att uppnå EU:s gröna given-mål måste rätt villkor skapas så att solindustrin ska blomstra. För detta syfte har arbetsgruppen för finansiering riktat in sig på två områden i handlingsplanen:

• Identifiera de nuvarande klyftorna (både ifråga om OPEX och CAPEX) i förhållande till subventionssystemen i Kina och USA över hela leveranskedjan (inklusive tillgång till utrustning och material).
• Förslag för att stärka och skynda på finansieringsstöd och -mekanismer. De nuvarande förslagen inkluderar: att modifiera existerande instrument, att kopiera den amerikanska Inflation Reduction Act eller den europeiska förordningen om halvledare för solcellsindustrin, att förmedla strategiskt projektstöd, samt att sätta upp en “solbank” med ett dubbelsidigt auktionsförfarande.

Arbetsgruppen för arbetskraft

Att hämta hem 30 GW i årlig tillverkningskapacitet för solceller till EU kommer att kräva uppåt 50 000 nya, utbildade arbetare, inklusive vidareutbildning av 30 000 arbetare till 2027. Nyckelmål för handlingsplanen inkluderar:

• Utveckla en EU-gemensam talangfärdplan, inklusive att ta fram krav på läroplaner, certifieringsplaner och ackrediteringsprocesser för utbildning.
• Skapa en Solakademi för att möjliggöra bredare tillgång till nya läroplaner och fortbildning på distans.
• Identifiera och hitta synergier med liknande initiativ inom EU-kommissionen och hos medlemsländerna, bland EU-program och kompetenspakten.

ESIA, som sattes upp av EU-kommissionen i december 2022, har mer än 120 medlemmar i 17 länder, och stödjer framväxten av en europeisk industri som utvecklar och kommersialiserar banbrytande solcellsteknologier längs hela värdekedjan. Det leder till innovativa, effektiva, cirkulära och hållbara produkter, och att EU:s klimat- och energimål blir lättare att uppnå.