Med villkorade anslutningsavtal kan vi snabba på utbyggnaden av solenergi i Sverige utan att behöva vänta på långsamma elnätsprocesser.
Av: Gustav Alberius Head of M&A and Business Development, Turn Energy
Ingen i energibranschen kan ha undgått utmaningarna som finns med det svenska elnätet. För att vi ska klara klimatomställningen är behovet av att kunna ansluta både mer elproduktion och mer elförbrukning akut, och nätutbyggnaden hänger inte med.
Både nya industribolag och vi sol- och vindbyggare ser hur ledtiderna för nätanslutningsansökningar ökar. Det är också så att byggtiden för nytt nät eller förstärkning av existerande nät ökar. Anledningen är bland annat långa leveranstider på till exempel krafttransformatorer och bristen på entreprenörer för att göra jobbet. Att vi måste jobba stenhårt på att förenkla och snabba upp nätprocesserna och skapa förutsättningar för att själva utbyggnaden ska kunna gå snabbare är uppenbart.
Men vi borde samtidigt fråga oss vad vi kan göra här och nu. Använder vi redan existerande nätinfrastruktur på effektivaste sätt? Det enkla svaret är nej, det gör vi inte.
Lösningen på att kunna använda nätet effektivare heter villkorade anslutningsavtal och jag ska nu ge mig på ett illustrerande exempel med lite grafer och siffror för att försöka visa hur de funkar och vad potentialen är.
I Sverige jobbar vi nästan uteslutande med så kallade prima anslutningsavtal till elnätet. Ett prima avtal innebär att kunden är garanterad den avtalade effekten vid varje givet ögonblick. Figur 1 visar ett fiktivt bageris elförbrukning. De bakar bröd tidigt på morgonen. Den streckade linjen är den effekt som bageriet har ett prima avtal på – här 55 kW.
I Figur 2 har jag lagt till ett tillverkande bolag och en restaurang. Det tillverkande bolaget jobbar dagtid och restaurangen har öppet på kvällen och natten. Alla tre bolag har prima anslutningsavtal och grafen visar hur effekterna adderas och att nätet som de ansluter till måste vara dimensionerat till 132 kW för att tillgodose allas prima effekt vid varje tillfälle.
Men den faktiska belastningen på nätet i varje stund är förstås betydligt lägre än 132kW och det visas i Figur 3 där förbrukningarna summerats för varje timme. Där ser vi att den högsta belastningen på nätet är 65kW. Och vi ser att nätet faktiskt bara utnyttjas till 50%. Det är denna lediga kapacitet som villkorade avtal kan låsa upp.
Men, säger någon då, tänk om bageriet kör en extra omgång lussebullar på morgonen och restaurangen bestämmer sig för att servera julfrukost. Då finns det ju inte nån ledig effekten ledig längre.
Jo, så är det. Det skulle alltså behöva vara ett krav på den som ska anslutas, att om nätet en viss stund är fullt så måste de reducera sin effekt. Och just detta är ett villkorat anslutningsavtal. Nätbolaget mäter den faktiska belastningen på nätet och om det finns risk för överbelastning så får den med villkorat avtal reducera sin effekt.
Denna typ av villkor passar förnybar elproduktion utmärkt. Tittar man till exempel på solkraft och vindkraft så är det oftast så att sol lyser när det inte blåser och det blåser när solen inte lyser. Det gäller både på dygnsbasis och på månads- och årsbasis.
I sin rapport ”Ei R2023:08 Villkorade avtal” från i år konstaterar Energimarknadsinspektionen (EI) att villkorade avtal används i flera andra länder i Europa för att möjliggöra snabbare anslutning av förnybar elproduktion. Man skriver då ett villkorat avtal som en temporär lösning under tiden som nätbolaget jobbar med att bygga ut och förstärka elnätet. När det sedan är klart, kan det villkorade avtalet göras om till ett prima avtal.
Problemet i Sverige idag är att det är bökigt att få till villkorade anslutningsavtal. Nätägarna måste be Energimarknadsinspektionen om tillstånd varje gång och EI säger oftast nej. EI bedömer inte ett villkorat avtal som en marknadsbaserad lösning. Anledningen är att alla i kön med anslutningsansökningar kanske inte kan acceptera ett villkorat avtal. Därför blir ett villkorat avtal en möjlighet för en aktör att hoppa före någon annan i kön. Det skulle inte vara rättvist och därför tillåts inte villkorade avtal alls.
Det är lätt att förstå logiken i resonemanget, men vi är i ett läge där vi måste kunna vara smartare och mer flexibla än så. Elnätet måste absolut byggas ut. Men låt oss använda verktyget villkorade avtal under tiden som det sker, så att vi kan säkra utbyggnaden av vår inhemska elproduktion, snabba upp klimatomställning inom energisektorn och säkra Sveriges plats som industrination även framåt.
Vi vill att villkorade anslutningsavtal ska bli ett standardverktyg som elnätsbolagen fritt kan erbjuda dem som vill ansluta till deras nät. Det är ett rent administrativt beslut som behövs för att möjliggöra detta och det kommer låsa upp den just nu trångaste sektorn i utbyggnaden av mer svensk förnybar elproduktion.