Svensk Vindenergi, skriver i en debatt artikel att sol-, vind- och biokraftssektorerna kan tillföra minst 55 TWh stabil, ny el redan till 2035 om förmånliga statliga lån utvidgas till att omfatta alla fossilfria kraftslag, skriver Daniel Badman, Svensk Vindenergi; Anna Werner, Svensk Solenergi; och Anna Törner, Svebio, i Dagens Industri den 23 augusti.
För att Sverige ska kunna möta klimatutmaningarna, säkra energiförsörjningen och stärka industrins konkurrenskraft behövs snabb ny elproduktion och stabilitet i elsystemet, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser. För att lyckas krävs likvärdiga villkor för alla fossilfria energikällor.
Sveriges elproduktion ska öka från dagens 170 TWh till minst 300 TWh till år 2045. Det innebär en årlig ökning med cirka 6 TWh ny elproduktion. Regeringen planerar att 50 TWh kärnkraft ska tillkomma mellan 2035 och 2045, men denna ensidiga plan har kritiserats för att inte möta industrins växande elbehov i närtid. Både Klimatpolitiska rådet och Finanspolitiska rådet har påpekat att regeringens klimatåtgärder är otillräckliga och för ensidigt fokuserade på kärnkraft.
De menar att vi måste omgående fortsätta bygga ut elproduktionen för att möta Sveriges ökande elbehov i takt med att transportsektorn och industrin elektrifieras de kommande 5–10 åren. Annars riskerar vi att gå miste om industriinvesteringar, arbetstillfällen och nya skatteintäkter, samtidigt som klimatmålen kan missas.
Sveriges traditionellt låga elpriser har varit en viktig drivkraft för gröna investeringar och omställningen. Flera företagsledare har understrukit att en snabb utbyggnad av elproduktion med låg produktionskostnad är avgörande för att säkra industriell konkurrenskraft och välfärd.
När fossila bränslen fasas ut blir energisäkerheten allt viktigare. Regeringen anser att kärnkraften nästan ensam har de egenskaper som behövs för att säkerställa robusthet och leveranssäkerhet. Trots att kärnkraft är viktig för stabiliteten, har teknisk utveckling gjort det möjligt att använda andra metoder för att säkra både energi- och effekttillräcklighet till lägre kostnader.
Redan idag har vi ett ansträngt läge där det är svårt att upprätthålla balansen i elsystemet över tid. Därför är det viktigt att bygga ut vind, sol- och biokraft tillsammans med batterilagring. Dessa tekniker kan snabbt expandera i stor skala och har redan en etablerad projektportfölj.
Rysslands invasion av Ukraina har understrukit behovet av att minska beroendet av importerad olja och gas. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, framhåller att decentraliserad inhemsk elproduktion minskar sårbarheten i ett energisystem.
Svensk Vindenergi välkomnar regeringens fokus på svensk konkurrenskraft och kraftsystemets robusthet, men varnar för risken med att ensidigt satsa på en massiv utbyggnad av ett enda kraftslag när flera hållbara och kostnadseffektiva alternativ finns. Vi har inget emot kärnkraft, men anser att alla energislag bör ges likvärdiga villkor.
De uppmanar regeringen att bredda utredningens förslag så att sol-, vind- och biokraft i kombination med batterilagring snabbt kan byggas ut. Genom att utvidga erbjudandet om förmånliga statliga lån till alla fossilfria kraftslag kan vi tillföra cirka 55 TWh ny elproduktion till 2035.