Batterilagring har potential att spela en viktig roll i energiomställningen. Trots att utbyggnaden av stora batterilager ökar kraftigt, bidrar de i praktiken inte så mycket till energisäkerheten som förväntat. Istället har de blivit en lukrativ affär för sina ägare.
Batterilagring – en växande marknad
Trots ekonomiska utmaningar i flera branscher finns det ett område som blomstrar: stora batterilager. Dessa massiva batterier kan lagra el och släppa ut den vid behov, men till skillnad från ett mobilbatteri levererar de sin energi direkt till elnätet.
Det sjunkande priset på batteriteknologi och ett lönsamt affärsupplägg gör att intresset för storskalig lagring ökar. Dock stabiliserar inte dessa batterilager elsystemet på det sätt som många experter hoppats på.
Stor efterfrågan men osäker framtid
Den ekonomiska potentialen hos batterilager har lett till en explosion av ansökningar om att ansluta dem till elnätet. Nätoperatörer varnar nu för att det finns en risk för ett överutbud. Det är dock osäkert om alla planerade anläggningar faktiskt kommer att byggas.
I takt med att förnybar energi byggs ut ökar behovet av flexibilitet i elnätet. Batterier kan bidra till att utjämna variationer i elproduktionen, exempelvis vid perioder utan vind eller sol. De kan också minska risken för överbelastning och sänka elpriser genom att lagra överskott av vind- och solenergi.
Snabb tillväxt av storskaliga batterier
Trots att det idag finns få storskaliga batterilager är utvecklingen snabb. Enligt officiella uppgifter har de installerade lagren en effekt på 2,2 gigawatt, vilket motsvarar ungefär två brunkols- eller kärnkraftverk. Detta är dock fortfarande en liten del av den totala efterfrågan på el.
Denna utveckling drivs av kraftigt fallande priser på battericeller. Särskilt litium-järnfosfat-batterier har blivit avsevärt billigare. Samtidigt har minskad efterfrågan på elbilar lett till att biltillverkare söker alternativa marknader för sina batterier.
Nätoperatörer översvämmas av ansökningar
Elnätsbolagen har svårt att hantera den stora mängden ansökningar om att ansluta batterilager. Enbart hos de stora nätoperatörerna har det inkommit 650 ansökningar motsvarande en sammanlagd effekt på 226 gigawatt. Många ansökningar ligger även hos lokala elbolag.
Enligt prognoser från tyska myndigheter beräknas det totala behovet av storskaliga batterilager uppgå till ungefär 50 gigawatt år 2045. Andra uppskattningar, som den från Fraunhofer-institutet, pekar på att behovet kan bli nära 100 gigawatt. Trots detta är den nuvarande volymen av ansökta projekt betydligt högre än vad som realistiskt kommer att behövas.
Planer betyder inte att batterilager blir verklighet
Trots det stora antalet ansökningar är det inte säkert att dessa batterilager verkligen byggs. För närvarande finns endast 2,2 gigawattimmar i drift, och 206 megawattimmar är planerade. För 2026 beräknas denna siffra öka till tre gigawattimmar, men därefter ser tillväxten ut att plana ut.
Som jämförelse har tyska pumpkraftverk, som används för att balansera elnätet, en lagringskapacitet på 24 gigawattimmar – åtta gånger mer än dagens batterilager.
Utmaningar för nätanslutning och tillstånd
Den stora skillnaden mellan ansökningar och faktiska byggprojekt beror till stor del på att nätoperatörer och myndigheter har begränsade resurser att hantera ansökningarna. Det råder brist på personal för att behandla nätanslutningsansökningar, och många kommuner och regioner saknar kapacitet att snabbt ge bygglov.
Enligt experter kan tillståndsprocessen i Tyskland ta upp till två år, medan motsvarande processer i vissa andra länder kan klaras av på bara några månader.
Därtill kommer att många aktörer skickar in flera ansökningar för olika platser, men endast bygger det mest lönsamma projektet. Det finns även spekulanter som endast ansöker om nätanslutningar för att sedan sälja marken med vinst.
Branschbedömare uppskattar att högst var tionde ansökan om nätanslutning faktiskt leder till ett färdigt batterilager.
Källa: Merkur/Handelsblatt