Nästan 270 nya solkraftverk planeras runt om i Finland. Om alla projekt blir verklighet kommer solpanelerna att täcka cirka 25 000 hektar – en yta som motsvarar 36 000 fotbollsplaner eller hela Åbo kommuns landareal.
Bakom uppgifterna står branschorganisationen Suomen uusiutuvat ry, som i en färsk kartläggning visar att planerna kan förändra både landskapet och närmiljön i många delar av landet.
– Vid årsskiftet 2024 fanns det 25 solparker i industriell skala i drift i Finland. Om de nya planerna förverkligas kan det bli tio gånger fler, uppger organisationen.
Just nu är omkring 20 anläggningar under byggnation. Många av de planerade parkerna är dessutom större och kraftfullare än tidigare. Den största hittills har en planerad effekt på 600 megawatt.
Ny lag styr bygglov och planering
Från och med januari 2025 gäller en ny bygglag i Finland som innebär att alla större solkraftverk behöver bygglov. I samband med prövningen undersöks om platsen är lämplig. Alternativt kan kommunen hantera projektet inom ramen för den så kallade markanvändningslagen, vilket innebär att en översiktsplan tas fram.
En skillnad mellan bygglov och planläggning är att allmänheten har större möjlighet att delta i planprocessen än i enskilda bygglovsärenden. En pågående översyn av markanvändningslagen kan dock ändra förutsättningarna ytterligare.
Enligt miljörådet Sanna Andersson på miljöministeriet övervägs särskilda bestämmelser för storskaliga solkraftverk i den nya lagen.
– Det finns särskilda egenskaper och påverkan kopplade till solparker som bör regleras separat i lagstiftningen, säger hon.
I framtiden kan det bli tydligare regler för var det krävs en översiktsplan och var ett vanligt bygglov räcker. Lagberedarna diskuterar även om solparker bör styras bort från värdefulla kolsänkor som skogar, känsliga myrmarker eller åkermark viktig för livsmedelsförsörjningen.
Flera tillståndsprocesser pågår i Orimattila
Ett exempel på den snabba utvecklingen finns i sydfinska Orimattila, där tre olika solkraftsprojekt är aktuella – samtliga med olika tillståndsprocesser.
I ett av projekten har man fått bygglov enligt tidigare lagstiftning, men beslutet har överklagats. Ett annat projekt prövas enligt nya bygglagen utan krav på planändring. Det tredje ligger inom ett översiktsplaneområde, vilket innebär att en ändring av planen krävs.
Kommunens planchef Suvi Lehtoranta betonar att även om planprocessen är mer formaliserad, kan det i praktiken finnas gott om möjligheter till dialog även i enklare bygglovsärenden.
– I ett av de pågående projekten har aktören själv bjudit in grannar till informationsmöten och samtal redan innan bygglovsansökan lämnades in, säger Lehtoranta.
Hon hoppas att den nya lagen kan skapa tydligare regler, men också möjliggöra flexibilitet och hänsyn till olika lokala förutsättningar.
Också Finlands närings-, trafik- och miljöcentraler (Ely) spelar en roll i processen. De deltar i tillståndsbedömningar och beslutar om miljökonsekvensbedömningar krävs. I vissa landskap, som i Tavastland, har solparker ännu inte prövats enligt det förfarandet.
Alla är dock inte positiva till utvecklingen.
I Kärkölä har flera invånare uttryckt oro över att stora solparker förändrar öppna jordbrukslandskap.
– En bred planprocess ger bäst förutsättningar att bedöma effekter och skapa lokal förankring, säger Anna-Kaisa Ahtiainen, ledande expert vid Ely-centralen i Tavastland.
I Hirvensalmi har man testat att kombinera jordbruk och solenergi genom att låta får beta på solparksområden – något som kan visa vägen för fler multifunktionella lösningar.
Källa: Helsingin Sanomat, Suomen uusiutuvat ry.
