EU: s plan att sänka bränslesubventioner för fossil energiproduktion kommer att fördröja expansionen av förnybara energikällor, hävdar en färsk studie från forskningsinstitutet CompassLexecon.
Enligt studien leder minskad kolanvändning till att marknadens kapacitetsmekanismer kommer att bidra till en ökning av EU: s behov av gas utan att den förnybara energisektorn gynnas. Rapportens metodik har dock redan ifrågasatts.
Som en del av EU: s planer för en intern elmarknad har Europeiska kommissionen föreslagit att man inför en subventionsspärr för kraftverk, som släpper ut mer än 550g koldioxid per kilowatt-timme. Det skulle vara gränsen när det gäller möjligheten att kunna erhålla statliga subventioner.
Denna gräns återspeglar en liknande politik som genomförts av Europeiska investeringsbanken (EIB), som redan har upphört med att finansiera projekt som överstiger 550g- tröskeln.
Medan kommissionen står fast vid sitt krav på "EPS 550", är EU-länderna mindre entusiastiska. Och de flesta kraftverk är uppenbarligen mot en sådan spärr.
Eurelectric, en handelsgrupp som representerar stora kraftgeneratorer som Tysklands E. ON, Frankrikes EUF och Italiens Enel, har avvisat EPS 550 redan när kommissionen presenterade förslaget för första gången.
Samtidigt som Eurelectric påpekade, att kraftverken har installerat ny teknik och intensifierat decarboniseringsarbetet och att de står bakom Parisavtalet om klimatförändringar, varnade handelsgruppen för kommissionens plan. ”Om den godkändes, skulle kunna utlösa en våg av investeringar i gaseldad kraftproduktion, som kommer att tvinga Europa till att använda fossila bränslen för årtionden framöver”.
James Watson, VD för SolarPower Europe, en branschorganisation, är bland dem som kritiserar studiens slutsatser. Han sade sig vara säker på att en subventionsgräns eller ett kriterium vid utsläpp av 550 g CO2 kilowatt per timme skulle påskynda utbyggnaden av förnybar energiproduktion.
I stället för att införa utsläppsgränser, föreslår studien modernisering av äldre kolkraftverk och därmed en förlängning av deras livstid från 40 till 60 år. Detta skulle minska risken för ”ett inlåsningsscenario i form av ny gasgenerering”.
Kritikerna anser däremot att detta skulle förlänga kolkraftverkens drifttider långt in på 2030-talet, något som skulle strida mot Parisavtalets mål och den framtidsbild som har framlagts av Internationella energibyrån (IEA), som drog slutsatsen att obehandlad kolkraft måste fasas ut senast i början av 2013 -talet.
