Elpriserna har varit rekordlåga i Sverige de senaste åren, men kostnaderna för att transportera elen genom näten har däremot stigit kraftigt, uppemot drygt 60 procent de senaste sju åren. Och det i tider där prisökningarna i resten av samhället närmast varit obefintliga. Det är främst de tre största nätägarna, Ellevio (före detta Fortum), Vattenfall och Eon som höjt priserna mest med hänvisning till att näten måste rustas upp och ge möjlighet för mer förnybar el.
Inte fått svar
Det fick till sist regeringen att agera. Energiminister Ibrahim Baylan (S) gav i december i fjol Energimarknadsinspektionen (EI) i uppdrag att se över regelverket så att det blir tydligare och bland annat ger en snabbare domstolsprocess. Elföretagen har i de senaste omgångarna överklagat myndighetens beslut om avgifter och fått igenom betydligt högre prishöjningar i domstolen – ett beslut som EI senast överklagade till högre instans i december i fjol.
Det är förvånansvärt att vi efter tio månader inte fått svar på vår begäran om prövningstillstånd, säger Tony Rosten, chef för elnätsreglering på EI.
Tony Rosten vill inte avslöja innehållet i utredningen som presenteras på tisdag. På Villaägarna tror man att förslaget landar i en snabbare beslutsprocess.
Energimarknadsinspektionen vill ha rakare rör om hur det här ska räknas ut. Myndigheten har fattat beslut, men de har överklagats med hänvisning till en lag som varit väldigt oklar. Det har helt enkelt saknats en juridisk plattform, säger Jacob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna, som bedömer att regeringen kan ändra beräkningsmodellen med en förordning och inte genom en lagändring som måste beslutas av riksdagen.
Stora skillnader
Konsumenterna som drabbats hårdast har protesterat och allra högst har Villaägarnas förening protesterat. Enligt föreningens senaste statistik var Ellevios elnät i västra Svealand landets dyraste med en årlig kostnad för husägarna på 13 800 kronor. Landets billigaste, i Lidköpings kommun, kostade 9 000 kronor mindre.
De finns de som är intresserade av att ge kunderna bästa möjliga service till lägsta pris och det finns de som mer ser det som en monopolmarknad som man ska mjölka så hårt som möjligt, säger Jacob Eliasson.
I grunden handlar det om hur myndigheten ska kunna reglera en rimlig avkastning för elbolagen utan att kunderna skörtas upp.
Det som är problemet är att lagstiftningen har varit ganska svag och otydlig när det gäller avkastningsnivån för de här elföretagen. Och de företagen har ju en begränsad risk, säger Tony Rosten.
Beräkningsmodellera, som styr avkastningen, är mycket komplicerade och handlar bland annat om en värdering av elnäten.