Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, hur kraftbalansen på den svenska elmarknaden har upprätthållits under den gångna vintern, skriver affärsverket. Samtidigt görs en prognos för kommande vinters kraftbalans, alltså landets energibalans under timmen med vinterns högsta elförbrukning.
Vintern 2016/2017 var generellt mild eller mycket mild i hela Sverige men i början av januari inträffade en köldperiod. När temperaturen sjunker ökar elförbrukningen och på trettondagsafton den 5 januari 2017 kl. 17-18 noterades vinterns högsta svenska elförbrukning, knappt 26 000 MW. Det var ungefär 1 000 MW lägre än föregående vinter. Samtidigt inträffade den för hela Norden samlade högsta förbrukningen för vintern.
– Under helgdagar är elförbrukningen lägre än under vardagar. Det är därför troligt att vinterns högsta elförbrukning skulle varit ännu högre om samma temperaturförhållanden ägt rum en vanlig vardag, konstaterar Ulla Sandborgh, generaldirektör på Svenska kraftnät.
Under timmen med vinterns högsta svenska elförbrukning bedöms marginalerna ha varit relativt goda med en betydande mängd elproduktion tillgänglig i Sverige och övriga Norden som sannolikt hade kunnat stötta den svenska effektbalansen vid behov, enligt Svenska kraftnät. Effektreserven behövde inte aktiveras under vintern 2016/2017 men på trettondagsaftonen sattes effektreservens produktionsdel i beredskap.
Enligt prognosen för kraftbalansen kommande vinter har Sverige en negativ effektbalans på ungefär -850 MW vid ett av två scenarier under timmen med högst elförbrukning.
– Den negativa kraftbalansen innebär att Sverige då är beroende av import vid en så kallad tioårsvinter och att produktionsunderskottet för att täcka den förväntade förbrukningen i det scenariot är mer än tre gånger så stort jämfört med förra årets prognos, säger Ulla Sandborgh.
De minskade marginalerna jämfört med för några år sedan beror bland annat på stängningen av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2 och att kondens- och kraftvärmeverk lagts i malpåse. Kärnkraften är ändå fortsatt viktig för effektsituationen och om tillgängligheten i kärnkraftverken skulle vara 10 procentenheter lägre än vad som antagits i prognosen skulle Sverige bli importberoende även i scenariot som avser en normal vinter
– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att förse landet med tillräckligt med el krymper när köldknäppar tvingar upp elförbrukningen framöver. Det finns stora osäkerheter i långsiktiga framtidsprognoser, men behovet av att ersätta kärnkraftens produktionsbidrag med ny planerbar produktion är tydligt, säger Ulla Sandborgh.
