Det norrländska klimatet med mörka vintermånader, snö och kyla låter inte som idealiska förhållanden för att producera el med hjälp av solceller, men forskning visar att förutsättningarna faktiskt är bättre än vad man kan tro. Det är budskapet som Piteå Science Park genom projektet Arctic Solar vill sprida till små och medelstora företag för att få fler att bli sina egna energiproducenter och investera i solenergi.
AV ALARIK HAGLUND
Linnea Assmundson från Piteå Science Park är tydlig med att förhållandena för solenergi i norra Sverige utan tvekan är speciella om man jämför med de förhållanden som finns längre söderut i landet.
– Det beror främst på snö och is, som när den lägger sig ovanpå solpanelerna kan göra att produktionen minskar eller uteblir helt och hållet, säger Linnea Assmundson.
Hon påpekar också att något som ställer till det, framför allt i mätningar och simuleringar, är att många av de satelliter som används för att ta fram instrålningsdata kretsar kring ekvatorn.
– När man befinner sig över den sextiofemte breddgraden blir mätningarna skeva. De måste därför korrigeras och det har inte funnits något bra sätt att göra det på, förklarar Linnea Assmundson och talar om att de därför arbetat för att tillgängliggöra ett verktyg som tagits fram av Högskolan i Gävle.
Däremot understryker hon att kyla har en positiv effekt på solpanelerna och att panelernas verkningsgrad blir högre ju kallare det blir. Även om de i december och januari, då sol- instrålningen är mycket liten, är i stort sett obefintliga anser hon därför att förutsättnin-garna för solenergi på det hela taget är goda i norra Sverige och att det under årets ljusa delar finns stora möjligheter att producera mycket el.
Solel kan vara vacker
Projektet Arctic Solar 2.0, där Linnea Assmundson är projektledare, är en fortsättning på de tidigare projekten SunCold och Arctic Solar. Projektet, som är ett samverkansprojekt mellan Piteå Science Park, PiteEnergi och RISE och som finansieras av Europeiska Regionala Utvecklings- fonden, Region Norrbotten och Piteå Kommun, har som målsättning att genom forskning, utbildning och investeringsfrämjande insatser både sprida kunskap om solel i nordiska förhål-landen och öka efterfrågan på solel bland små och medelstora företag i Övre Norrland.
Bland annat påpekar Linnea Assmundson att de varit runt i alla kommuner i Norrbotten och i delar av Västerbotten och informerat och att de med solelparken Solvåg, som invigdes 2018 på universitetsområdet i Piteå, försökt visa att en solelanläggning kan se vacker och intressant ut, samtidigt som det är en forskningsanläggning som byggts för att för att testa dubbelsidiga solpaneler, som fångar solinstrålning både på modulens fram- och baksida.
Proppen har gått ur
Förutom att pandemin precis som för så många andra satt käppar i hjulet, och till exempel gjort att de inte har kunnat besöka företag på det sätt som de hade velat, har en stor utmaning enligt Linnea Assmundson varit att intresset under lång tid varit väldigt svalt och att det varit svårt att motivera företag att investera.
– Det vi vill uppnå med projektet är att få fler att inse värdet av solel även i norra Sverige, men när det historiskt sett har varit låga och stabila elpriser och elen är grön så har det varit en stor utmaning, säger Linnea Assmundson, men tillägger att det nu är som att proppen gått ur.
Även om elen i Norrbotten och Västerbotten, om man jämför med södra Sverige, fortfarande är förhållandevis billig understryker hon att det nuvarande läget på elmarknaden gjort att volatiliteten i elpriset ökat. Det har resulterat i ett ökat intresse hos företagen för att säkra sin kostnadsbild.
Hon kommenterar också att de stora etable-ringar som planeras, om allt går igenom som det är tänkt, kommer att göra att Norrbotten någon gång runt 2027 kommer att behöva börja importera el, även om man tar hänsyn till dagens beräknade utbyggnad av elproduktionen.
– I och med de här stora etableringarna krävs det att Norrbotten investerar mer i ny energi- produktion, poängterar Linnea Assmundson.
Idag är i stället de långa installationstiderna en utmaning och hon påpekar dessutom att de flesta installatörer inte finns i norra Sverige och därför sällan har kunskap om vad man behöver tänka på när man installerar ett solelsystem där.
– Vi ser att det finns ett behov av en bransch med mer specifik kunskap kring de förhållanden som finns här, menar Linnea Assmundson.
Övertag för fasadmonterade solpaneler Inom Arctic Solar-projektet arbetar man även med att testa nya koncept och affärsmodeller för solel, till exempel fasadmonterade och byggnadsintegrerade system och lagring.
Linnea Assmundson berättar att de när de jämfört horisontella solpaneler, som är vända uppåt och till exempel kan vara monterade på tak, med fasadmonterade solpaneler kommit fram till att fasadmonterade solpaneler ger en högre verkningsgrad än horisontella paneler i norra Sverige.
- Det har dels att göra med att solens bana är lägre här uppe än vad den är längre söderut, men det beror även på att man får positiva effekter till följd av att solljuset reflekteras av snö som ligger på marken, säger Linnea Ass-mundson och tillägger att det till skillnad från takmonterade solpaneler inte heller samlas någon snö på fasadmonterade solpaneler.
Speciellt under maj och april, då det fort-farande är kallt, dagarna är långa och ljusa plus att man har snöreflektioner, menar hon därför att det går att producera riktigt mycket el med hjälp av fasadmonterade solpaneler.
Först i Norrbotten
Via projektpartnern PiteEnergi beskriver Linnea Assmundson att de medverkar i bygget av ett nytt energismart hamnkontor till Piteå Port & Hub. Det blir den första byggnaden med fasad- integrerade solceller i Norrbotten och det är PiteEnergi som står för solcellsanläggningen.
Stina Vesterberg, som är ansvarig arkitekt från MAF Arkitektkontor i Piteå, berättar att solcellerna inte var med i projektet från början. För att de skulle fungera med de ursprungliga gestaltningstankarna, med en högre del i cortenstål och en träklädd lägre del, ville de inte använda svarta solpaneler, som är vanligast och lättast att få tag på, och de bestämde sig för att i stället använda färgade solpaneler.
Hon tillägger att de också såg det som ett till-fälle att testa färgade solpaneler i norra Sverige.
– Läget är jättefint. Det finns inget som kommer att skugga byggnaden och vattnet kommer förmodligen att kunna reflektera solljuset eftersom den står längst nere vid kajkanten, förklarar Stina Vesterberg.
Hon kommenterar emellertid att projektet var en utmaning eftersom de inte hade några referensprojekt att titta på och eftersom de färgade solpanelerna får sämre verkningsgrad ju mer kulörta de är.
– Det första vi behövde göra var att titta på om det fanns tillräckligt stora ytor för att göra det lönsamt och det fanns det som tur var om vi tog med carporten, säger Stina Vesterberg.
Hon påpekar också att det inte var så lätt att få tag på en leverantör och att den långa leveranstiden på de färgade solpanelerna har gjort att de inte kunnat börja installeras förrän nu, trots att själva byggnaden stått klar i över ett halvår.
Koncept för prefabricerade hus
Linnea Assmundson talar också om att de som en del av Arctic Solar-projektet nyligen haft en informationsträff för tillverkare av prefabri-cerade hus och att de arbetar med att ta fram koncept för dem.
– Vi tittar till exempel på om det som hus-tillverkare är bättre att bara dimensionera hus-en för solpaneler eller integrera dem i husen. Det beror på hur mycket man bygger i fabrik och hur mycket man bygger på plats, förklarar Linnea Assmundson.
Hon berättar dessutom att de under hösten 2022 ska undersöka hur ytbeläggningar kan utnyttjas för att minska snöansamlingen på solpaneler.
– Panelerna kan målas med en ytbeläggning som gör att snö och is inte fastnar. Vi kommer att testa detta på vanliga glasskivor för att se vad effekterna blir, säger Linnea Assmundson.