Den 30 december 2022 trädde en tidsbegränsad EU-förordning gällande förnybar energi i kraft. Syftet är att, i ljuset av den ryska invasionen av Ukraina, påskynda utbyggnaden av förnybar energi inom EU.
Förordningen gäller i alla EU:s medlemsstater och har från det att den trädde i kraft en direkt påverkan på svenska tillståndsprocesser. Medlemsstaterna har möjlighet att begränsa förordningen baserat på till exempel teknik eller geografisk plats, men inga sådana begränsningar har gjorts i Sverige. Förordningen gäller i 18 månader, det vill säga till och med 30 juni 2024.
Förordningen påverkar bland annat:
Förnybar energi som övervägande allmänintresse
I förordningens artikel 3 fastställs det att under perioden som förordningen är i kraft antas det att planering, uppförande och drift av förnybar energi är av övervägande allmänintresse och av vikt för människors hälsa och säkerhet.
Tidsfrist för installation av solenergianläggningar
I förordningens artikel 4 föreskrivs det att tillstånd för solenergiutrustning som placeras på byggnader eller andra konstruktioner som inte är byggda endast för solenergi ska ha en handläggningstid på max tre månader. De undantas också från kravet om miljöbedömning.
Tidsfrister för uppgraderingar
Enligt förordningens artikel 5 får tillståndsförfarandet för uppgradering (re-powering) av befintliga anläggningar som producerar förnybar energi inte överstiga sex månader, inkluderat miljökonsekvensbeskrivning när det krävs.
Om uppgraderingen understiger 15 procent kapacitetsökning är tidsfristen tre månader. Ifall anläggningen redan har genomgått en utredning vid det första ansökningstillfället, ska miljökonsekvensbeskrivningen begränsas till att endast behandla de ytterligare konsekvenser som en uppgradering kan ha.
För solenergianläggningar beskrivs även specifikt att om en anläggning inte tar större plats än i nuläget och uppfyller de begränsningar som ingår i tillståndet, ska den undantas från kravet på en miljökonsekvensbeskrivning.
Tidsfrister för värmepumpar
I artikel 7 i förordningen står det att under den tid som förordningen gäller får tillståndsförfarandet för installation av värmepumpar med lägre elektrisk kapacitet än 50MW inte överstiga en månad. För jordvärmepumpar gäller tre månader.
Eftersom luft-luftvärmepump inte omfattas av vare sig tillstånds- eller anmälningsplikt, bedömer Energimyndigheten att tidsfristen främst är aktuell i de kommuner där tillståndsplikt gäller för pumpar som utvinner värme ur mark, ytvatten eller grundvatten (så som bergvärmepumpar).
Källa: Energimyndigheten