Sven Lindström, vd för det svenska solenergiföretaget Midsummer, har förutspått energitrender varje år sedan 2014 – ofta mycket träffsäkert. När han nu åter tittar in i kristallkulan, ser han tre starka trender inom förnybar energi 2023:
För ett drygt år sedan förutspådde jag bl a volatila och stigande elpriser 2022 – och det var innan Rysslands invasion av Ukraina – och mer havsbaserad vindkraft. Så det är med visst självförtroende jag ser på 2023 med följande förutsägelser:
1. En boom för solenergi
Visst, det har förutspåtts tidigare, men när EU nu kastar in allt det har och lite till för att snabbt nå energioberoende och en fossilfri framtid höjs insatserna ganska avsevärt. Recovery and Resilience Fund har enorma 300 miljarder euro att spendera och REPowerEU-programmet har en ambition att nå 45 procent förnybar energi i EU år 2030 – vilket nu bara är sju år bort.
Och i dagarna kom beskedet från Europaparlamentet att man röstat för en accelererad tidsplan för tvingande krav på solpaneler på byggnader:
- Senast vid utgången av år 2026 måste alla befintliga offentliga och kommersiella byggnader ha solcellstak
- Senast vid utgången av år 2028 måste alla nya bostadshus och parkeringar med tak ha solcellstak
- Senast vid utgången av år 2032 måste alla byggnader som renoveras installera solcellstak
Kanske ännu viktigare är att dessa betydligt högre kontinentala ambitioner speglas av nationer, regioner, kommuner, företag och privata hushåll i hela Europa och världen. Som ett exempel av många ställer allt fler svenska kommuner nu krav om solpaneler på kommunala byggnader, och det är många fastigheter vi talar om. Det är svårt att överskatta betydelsen och effekten av dessa stora och små initiativ även på kort sikt. Detta kommer att bli solenergins år, och särskilt solcellstak!
Det faktum att mitt eget företag på bara några månader överenskommit med flera ledande europeiska tak- och byggföretag samt solcellsinstallatörer om leverans av mer än 700 MW solceller de kommande två till sex åren är ett kvitto på hur stark efterfrågan är. Det är mer än vad som installerades i hela Sverige, av alla aktörer, under 2021 (500 MW).
2. Energioberoende
Rysslands krig i Ukraina har belyst behovet för kontinenter, unioner och nationer att uppnå energioberoende för att inte bli potentiella offer för politiskt motiverad energiutpressning (med okontrollerbar tillgång och prissättning). Detta behov av energioberoende blir uppenbart även för näringslivet och privata hushåll, i ljuset av astronomiska elpriser och risker för strömavbrott.
Du blir energioberoende genom att producera din egen energi. För de flesta hushåll och företag är solenergi det enda alternativet. Och det är ett bra alternativ – lättillgängligt, pålitligt, rent och med allt kortare återbetalningstider. För nationer och kontinenter finns det också vind-, vatten- och kärnkraftsalternativ. Dessa kan vara mindre politiskt och offentligt acceptabla och kommer att ta längre tid att rulla ut. Återigen, solenergi är det bästa alternativet.
En annan aspekt av energioberoende är att också bli mindre beroende inte bara av energi i dess rena form utan även av utländska kraftverk, material, produkter och apparater, även om de till synes kan passa in i begreppen förnybara och hållbara. Så hellre europeiska solpaneler än kinesiska etcetera. EU går i den riktningen och marknaden också.
3. Ett ökat fokus på klimatavtryck över hela livscykeln
Det är inte grönt eller hållbart bara för att det kallas förnybart. Konsumenter tittar allt mer på hela livscykelns klimatavtryck för en product eller förnybar energilösning. Utsläpp av koldioxid per producerad kilowattimme kommer att bli ett allt viktigare mått. Särskilt den privata sektorn, som är ivriga att bli klimatneutrala av bl a varumärkesskäl, kommer att se detta som en avgörande faktor när de väljer sina gröna initiativ.
Så aktörer inom vår industri måste titta på alla påverkbara faktorer i vår verksamhet, från inköp av råvaror till återvinning av produkterna när de tjänat ut. Konsumenterna är nu smarta nog att ta reda på hur gröna "hållbara" lösningar verkligen är – och djärva nog att bara öppna sina plånböcker för de grönaste.
Av: Sven Lindström, VD för energiföretaget Midsummer