Kemiprofessor Kenneth Wärnmark vid Lunds universitet får 35 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om att använda järnmolekyler i utvecklingen av solceller och solbränsle. Satsningen syftar till att få fram billigare och miljövänligare material som kan fånga in solens energi.
Kenneth Wärnmark har i många år forskat på bland annat möjligheterna att utveckla miljövänligare solceller genom att använda järnmolekyler som en central ingrediens. Järn skulle i sammanhanget vara en fördel jämfört med den mer dyrbara och sällsynta metallen rutenium, som annars är den metall som hittills uppvisat de mest önskade egenskaperna.
– Genom att använda järn istället för dyrare och ovanligare metaller kan solceller bli billigare och miljövänligare att producera. Därmed förväntas efterfrågan på solceller att öka avsevärt, säger Kenneth Wärnmark, kemist vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Wärnmark och hans forskarkollegor lyckades för ett par år sedan sätta fingret på hur järnbaserade färgämnen fungerar på molekylär nivå i solceller. Och förra året gjorde de ytterligare ett framsteg genom att lyckas manipulera energinivåerna i de järnbaserade molekylerna med gott resultat.
– Medeltidens alkemister försökte framställa guld ur andra ämnen, men misslyckades. Man skulle kunna säga att vi har lyckats med modern alkemi genom att ge järnet egenskaper som liknar rutenium, säger Kenneth Wärnmark.
Dessa forskningsresultat ligger nu till grund för Wärnmarks kommande mångmiljonprojekt om billiga och miljövänliga solceller och solbränsle. Anslaget på 35 miljoner kronor kommer från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Stiftelsen gör en större satsning på att stötta forskning som utvecklar nya material för effektivare energisystem. De utvalda projekten som nu får pengar är sådana som har en potential för att omvandlas till reell produkt inom 5 till 15 år.
Kenneth Wärnmark kommer i det nya projektet att samarbeta med Lundakollegorna Petter Persson, teoretisk kemi, och Arkady Yartsev, kemisk fysik, samt dessutom Reiner Lomoth på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.