Det är en kraftig tillväxt, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.
I dag svarar vindkraften för runt 11–12 procent av den totala svenska elproduktionen. Om prognosen håller, baserat på de byggplaner som finns, så räknar branschorganisationen med att den andelen har stigit till cirka en fjärdedel 2022.
Ökat förtroende
En avgörande orsak till den kraftigt tillväxten senaste året och de tilltagande investeringsplanerna är den politiska energiöverenskommelsen härom året, enligt Charlotte Unger Larson. Det har höjt förtroende bland investerarna som därmed vågar satsa på fler vindsnurror.
Samtidigt har tekniken utvecklats, produktionskostnaderna har sjunkit och är nu under 40 öre per kwh, att jämföra med priset på elbörsen som i dagsläget ligger kring 50 öre. För de som bygger i dag är vindkraften lönsam utan stöd, enligt Charlotte Unger Larson.
Det finns dock några aspekter som oroar, enligt henne. Dels att elcertifikatsystemet har förlängts, det stödsystem som alla konsumenter bidrar till för att stötta förnyelsebar elproduktion. Taket har redan nåtts och fortsatt stöd riskerar ge ett överskott och därmed pressade priser. Dels tilltar antalet avslag på planerade vindkraftparker. Omkring 75 procent av alla tillståndsansökningar får avslag, enligt Svensk Vindenergi.
Normalt stabilt
Unger Larson hoppas därför att det kommunala vetot ska försvinna. Och då bör vindkraften kunna nå en andel av svensk elproduktion på 45 procent till 2022.
Förutsättningarna för vindkraft är extra bra i Skandinavien, det blåser oftast lagom mycket.
Vi har bra och stabila vindar i Sverige och Norge, säger Unger Larson.
Fast just fjolåret var ett svagt blåsår, vilket sänkte den totala vindkraftproduktionen även om fler turbiner var i drift.