Ny analys från Sweco visar geografiska skillnader i möjligheten att nyttja solpaneler för att mildra konsekvenser vid strömavbrott. Högst potential för elresiliens från solpaneler har Gotland, Halland och Kalmar län. Västra Götaland och Stockholms län har visserligen mest installerad solenergikapacitet totalt, men räknat per capita släpar de två länen efter. Norrbottens län har – trots många soltimmar på sommaren – lägst andel solel installerad per capita, och kan därför förse knappt 1 procent av lokalbefolkningen med nödström.
På grund av säkerhetsskäl i elnätet stängs solpaneler av under strömavbrott. Men med en särskild växelriktare för nödström, så kallad nödströmsväxelriktare, kan solpanelerna generera egen eldrift om än med låg kapacitet. Förutsatt att solen skiner, möjliggör den att exempelvis ha en fungerande vattenpump eller ladda mobilen under ett strömavbrott.
Gotland, Halland och Kalmar är de län med mest solel installerad per capita. Skulle alla med solpaneler ha nödväxelriktare och tillhandahålla el till tre grannar, skulle 27, 26 respektive 25 procent av länens befolkning ha nödelsberedskap. Idag har cirka 6 procent av alla småhus i Västra Götaland solpaneler. Skulle dessa även ha nödväxelriktare och tillhandahålla el till tre grannar, skulle 14 procent av befolkningen ha nödelsberedskap. Det är bättre än Stockholms 7 procent, men en bra bit från Gotlands 27 procent. I dag har Norrbottens län lägst andel solel installerad per capita och kan förse knappt 1 procent av befolkningen med nödel.
– Extremväder och säkerhetshot kräver resiliens i energisystemet för att minska effekterna av långvariga strömavbrott. Det behövs lösningar för tillgång till nödström, både för att upprätthålla mobil kommunikation mellan människor och tillgodose grundbehov såsom vattentillförsel, säger Conny Udd, divisionschef Energi & Industri, Sweco Sverige.
Solenergiinstallationerna i Europa ökar, framkallat av energiomställningen, lägre solpanelspriser, subventioner och ökade regleringar. Men för att hushållet ska få tillgång till nödström behövs antingen en nödströmsväxelriktare, eller en så kallad hybridväxelriktare, som kräver batterier och därmed har högre kapacitet. Hybridväxelriktare kan utgöra en fullgod backup-lösning vid strömavbrott, men är betydligt dyrare jämfört med nödströmsväxelriktare.
– Genom att förse hus med solpaneler och nödströmsväxelriktare, kan vi i Sverige stärka resiliensen i energisystemet till en låg kostnad. Få människor känner till denna möjlighet trots att effekterna vid strömavbrott kan bli mycket prövande för ett hushåll, säger Conny Udd.