Under våren ställde Energiföretagen/Demoskop ett antal frågor till Sveriges kommunpolitiker om hur de ser på kommunens behov av el kommande år och förmågan att möta efterfrågan. Undersökningen påvisade en oro hos politiker om att möta framtida elbehov. Men undersökningen påvisar också att kommunpolitiker över lag har en positiv inställning till solkraften. Mest positiv till solkraften är kommunpolitiker i Gotlands län.
Solenergin är en nykomling som har mångdubblats under senare år, 2022 stod den för hela 2 TWh och solenergin väntas få en allt större roll i det svenska energisystemet. Energimyndighetens senaste prognos pekar på 7,1 TWh solel redan till år 2026. Det innebär att vi kommer att få ett stort tillskott av solel - främst under perioden maj-september.
Solenergitekniken är idag både mogen och effektiv och kommer att växa utan subventioner. Enligt en undersökning från Energiföretagen/Demoskop är 92 procent av kommunala beslutsfattare positiva till solenergi i Gotlands län, vilket också är mest i Sverige. Men flera läns kommunpolitiker är positiva till solkraften.
Topplistan svenska län 2023, mest positiv till solkraft enligt Energiföretagen/Demoskop:
- 92,3 % Gotlands län.
- 90,7 % Kronobergs län.
- 89,3 % Värmlands län.
- 87,2 % Kalmar län.
- 86,4 % Jönköpings län.
- 85,6 % Västmanlands län.
- 85,5 % Västra Götalands län.
- 84,9 % Örebro län.
- 84,5 % Dalarnas län.
- 83,9 % Östergötlands län.
På sista plats kommer Västerbottens län, där ändå en majoritet av kommunpolitikerna är positiva till solkraften, nämligen 67,3%.
- Då det finns liten till ingen konflikt om solkraftens potential så borde den kunna byggas ut skyndsamt i samtliga län i Sverige. Regeringen återkommer ofta till att ”alla kraftslag behövs” för att klara klimatomställningen. Men för att Sverige skall klara detta måste vi också släppa loss solelens potential, säger Lars Andersson solkraftsexpert Energiföretagen.
En förutsättning för denna tillväxt är att solenergin, liksom alla andra fossilfria energislag, ges rätt förutsättningar i form av regelverk och samhällsplanering. Energiföretagen anser därför att politikerna måste agera på följande:
- Tillståndsprocesser. Liksom för alla kraftslag dras solelen med långa och oförutsägbara tillståndsprocesser. De flesta förknippar solceller med villatak. Men en betydande del av solenergin i Sverige väntas komma från större anläggningar, som kräver miljökonsekvensbeskrivningar och tillstånd från fler aktörer.
- Konflikt om jordbruksmark. Idag är jordbruksmark ett angeläget riksintresse. Med denna utgångspunkt säger länsstyrelsen ofta nej till etableringar på jordbruksmark. Men detta är en missuppfattning! Att kombinera jordbruk och solceller på samma yta kan vara ett sätt att kombinera olika nyttor. Mark med solceller kan också lätt återställas.
- Solen måste med i den kommunala planeringen. I kommuners planarbete måste energiperspektivet med på ett helt annat sätt framöver. Alla Sveriges kommuner kommer att behöva bli mer aktiva i energiperspektivet av sin framtidsplanering. Ny elproduktion, nya anslutningar och ett utbyggt elnät är i alla kommuners intresse för att stärka sin lokala energiförsörjning.
Hela listan över Sveriges kommunpolitikers inställning till solkraft, i antal procent efter hur stor andel av länets kommunpolitiker som är positiva till solkraft:
- 92,3 % Gotlands län.
- 90,7 % Kronobergs län.
- 89,3 % Värmlands län.
- 87,2 % Kalmar län.
- 86,4 % Jönköpings län.
- 85,6 % Västmanlands län.
- 85,5 % Västra Götalands län.
- 84,9 % Örebro län.
- 84,5 % Dalarnas län.
- 83,9 % Östergötlands län.
- 83,1 % Västernorrlands län.
- 82,9 % Hallands län.
- 82,6 % Gävleborgs län.
- 81,3 % Norrbottens län.
- 80,2 % Södermanlands län.
- 79,1 % Jämtlands län.
- 78,7 % Skåne län
- 76,7 % Blekinge län.
- 71,7 % Stockholms län.
- 69,3 % Uppsala län.
- 67,3 % Västerbottens län.
Källa: Energiföretagen