Solenergins andel av energimixen behöver öka snabbt med draghjälp av politiska åtgärder

Arkivbild. Foto: Jan LIpka

Svenska företag behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Solenergi kan och bör ta betydligt större utrymme i Sveriges samlade energimix. Branschföreningen Svensk Solenergi har därför presenterat ett nytt solenergipolitiskt program som ska bidra till att accelerera utbyggnaden av solenergi runtom i landet.

AV ANNIKA WIHLBORG

Solelen kan byggas ut snabbare än något annat kraftslag. Elproduktion från solceller på tak, fasader och mark kan byggas ut snabbt. Vår vision är att 15 procent av Sveriges totala elmix ska komma från solkraft. Den kanske allra viktigaste förutsättningen för att kunna nå dit är att vi får en nationell solelsenergi och ett nationellt mål för solel. Vi efterlyser både åtgärder som tillvaratar privatpersoners intresse för solenergi och åtgärder som kan bidra till fler storskaliga solparker, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, varsenergipolitiska program omfattar 26 konkreta förslag på hur solenergins fulla potential kan tillvaratas.

bild
Anna Werner, vd på Svensk Solenergi. Foto: Jan LIpka

Hon betonar att solelen inte är i behov av några omfattande statliga stöd eftersom investeringsviljan generellt sett redan är mycket god från såväl privatpersoner som företag och andra aktörer. En tydlig övergripande färdriktning i form av en transparent och kraftfull solenergipolitik som underlättar den gröna omställningen är dock en förutsättning för att nå målet om att solenergi på sikt ska stå för 15 procent av den svenska energimixen.

Ställ krav på solceller vid omfattande nybyggnation och renovering

Svensk Solenergi vill bland annat slopa energiskatten på egenanvänd el, eliminera onödig skatteadministration och ställa krav på solceller vid omfattande nybyggnation och renoveringsprojekt. Det kan i sin tur bana väg för fler takanläggningar med solpaneler. 

– Vi vill öka anslagen till det gröna avdraget för privatpersoners solenergiinstallationer.  Det gröna skatteavdraget bör exempelvis även omfatta även installation av solfångare Dessutom bör regelverken justeras så förutsättningarna och villkoren blir  attraktiva för alla som vill använda sig av egenproducerad solenergi, säger Anna Werner.

bild
Svensk Solenergis mål är att solenergi på sikt ska stå för 15 procent av den totala
svenska energimixen. Foto: Telge Energi

Sverige kan bli världsledande inom solteknik för export

Ytterligare en politisk åtgärd som kan öka andelen solenergi i den totala energimixen är en ny marknad för storskaliga solparker. 

Anna Werner anser dels att solenergi bör inkluderas när riksintresse för energi- produktion definieras genom att storskalig solvärme inkluderas i energisystemet, dels att man bör satsa på icke-diskriminerande inmatningstariffer och tydliga tillstånds- processer för storskaliga solenergianläggningar.

– Utveckling och användning av innovativ teknik bör främjas genom offentliga initiativ, undanröjda hinder och ett nytt FoU-program för innovativ solenergiteknik. Sverige, med sin långa historia av innovation och internationellt företagande, borde kunna bli världsledande inom solteknik även för export, säger Anna Werner.

bild
Ytterligare en viktig åtgärd är att slopa energiskatten på egenanvänd el. Foto: Peter Ruterhagen

Ge länsstyrelserna en tydlig tidsgräns för tillståndsprocessen

Hon betonar även vikten av att snabba på tillståndsprocessen, som idag i många fall utgör ett hinder för storskalig solenergi- utbyggnad. Idag kan det ta år för länsstyrelsen att fatta beslut. På 12 till 18 månader kan en solcellspark vara färdig. Solkraft är samtidigt en viktig del för att nå upp till Sveriges gröna energimål. Det är därför  angeläget att omgående snabba på till-ståndsprocesserna.

– För att återupprätta en skyndsam och rättssäker handläggning av tillstånd behöver politiker i regering och riksdag ge länsstyrelsen en tydlig tidsgräns att arbeta mot, exempelvis tre månader, som regleras i lag. Därefter ska ersättning utgå till den som söker tillstånd, säger Anna Werner.