1,4 miljoner euro till teknisk forskning

Foto: ABB

Åtta stiftelser, fonder och föreningar delar snart ut över 1,4 miljoner euro i stipendier och pris för teknisk-vetenskaplig forskning. Många av årets stipendier fokuserar på utveckling av teknik som är skonsam mot miljön. De finansierade forskningsområdena sträcker sig från rening av kvicksilver till utveckling av nya solcellsmaterial.

För de största stipendierna svarar K. H. Renlunds stiftelse, som i år finansierar geologisk forskning med totalt 885 000 euro. Företaget Aquaminerals Oy från Kajanaland får ett stipendium på 30 000 euro av stiftelsen.

Företagets forskningschef Esther Takaluoma berättar att man med finansieringens hjälp ska utveckla en metod för att binda giftigt kvicksilver som används i guldgruvor. De stora gruvbolagen har frångått kvicksilver, men i små guldgruvor i framväxande ekonomier används ämnet fortfarande för att separera guldet från malmen.

Redan idag tillverkar Aquaminerals flera produkter för separering av kväve från industrins process- och avloppsvatten. De konkurrerande utfällningsmetoderna är i allmänhet kemikaliebaserade, medan Aquaminerals produkter tillverkas av naturmineraler. I kvicksilversepareringen används kaolinit- och magnesitmineraler från Paltamo.

- Metoden för kvicksilverrening är för närvarande på laboratoriestadium. Med stipendiets hjälp ska vi pilottesta metoden, berättar Takaluoma.

Aquaminerals forskningsarbete ingår i en större helhet där man utvecklar effektiva och miljövänliga metoder för miljontals småguldgrävare i världen.

 

Stöd till ny typ av solceller

För det största antalet stipendier står i år Walter Ahlströms stiftelse som stöder doktorandforskning inom tekniska ämnen. En av stiftelsens över sextio stipendiater är Esko Salojärvi, doktorand vid Åbo universitet. Han utvecklar nya metallföreningar med vilkas hjälp solpanelerna kunde utnyttja också infraröd strålning förutom synligt ljus.

- Av solens strålning är omkring hälften strålning med längre våglängd än det synliga ljuset, men den strålningen utnyttjas inte i dagens solenergiproduktion, berättar Salojärvi.

Om Salojärvi lyckas i sitt forskningsprojekt för utnyttjande av strålning inom det nära infraröda våglängdsområdet kan det förbättra prestationen hos tredje generationens färgämnessensiterade solceller. Den här solcellstekniken som gav MichaelGrätzel Millenniumpriset för teknologi 2010 är föremål för ett enormt forskningsintresse.

- Målet är att skapa solceller som är effektivare – och billigare – än de traditionella kisesolcellerna.

Som det nu ser ut kommer Esko Salojärvi att disputera våren 2021.

- Det vore fint om i min forskning fick till stånd någon konkret förbättring, säger han.

Det sammanlagda beloppet av alla stipendier och pris som delas ut på evenemanget är 1 426 000 euro, fördelat mellan 149 personer eller företag.